sommar och saker jag tänkt på

råkade lyssna på sommar i p4 närmare bestämt Tina Thörner världsmästare i kartläsning i rally. värmländska är ganska mäktigt på sitt sätt. Thörner var visst med i Lets Dance men det är ett allt för läskigt program för mig. vilket fall, Thörner berättade om flera saker som aldrig blev av, jag vet inte om det är värmländskan eller om det är självhjälps programmet hen håller på med men Thörner låter absolut inte negativ över det. utan säger även att det aldrig hjälpt att klaga eller hitta på ursäkter.

Thörner var uttagen som en av de 20 första Svenskarna att bli utvald till pilot men tappade gnistan på flygskola i USA på grund av andra människors förutfattade mening om lämplighet på grund av kön.

nu lyssnade jag om på programmet och hittar helt enkelt inte igen det stycket som jag reagerade mest på när jag satt i bilen. Thörner var kartläsare åt Colin McRae under två Dakarrallys. till och med jag har hört talas om den rallyföraren. på grund det fick Thörner kontakt med en av Quatars stora rallyförare Nasser Al-Attiyah som ville att Thörner skulle vara kartläsare på ett lopp i Quatar. ett problem var att Thörner inte var gift, för bara gifta kvinnor får sitta i framsätet på bilar. ett annat problem var att Thörner skulle vara tvungen att bära burka i bilen. allt detta hade de löst, planen var att Thörner skulle gifta sig med Al-Attiyah och bära en specialdesignad burka.

Thörnes manager förbjöd uttryckligen deltagandet i rallyt.

Pia Sundhage, som i mitten på sextiotalet kände sig som den enda tjejen i världen som gillade fotboll. Sundhage berättar om engagerade lärare som lät ungen vars ögon började lysa av att se en boll vara med på killarnas gymnastik, tränare som hjälpte Sundhage att klä ut sig till pojke för att få vara med på matcher.

så otroligt roligt med syskonens leksystem när de var små. solidariskt fick de välja sin lek en halvtimme var, det var inte lönt att fuska och leka oengagerat för då blev det extra tid, man var tvungen att ge järnet för att få ut så mycket så möjligt i sin egen lek. rättvisan. för Pia och de två småsyskonen betydde det att först fick de leka hästhoppning i tjugo minuter där det hoppades över stolar och sopkvastar, varje runda klockades och bokfördes noggrant. nästa tjugo minuter ägnades åt tågtrafiken mellan Ulricehamn och Sjuhärad. med järnhand styrde konduktören och klippte biljetter och tvingade av störande element. ibland stannade tågen och det blev så som det kallas idag ”tågkaos”. avgångstiden fick man aldrig tulla på. de nästa tjugo minuterna lekte de fotboll. två måls spel där Pias syskon stod i mål där det dribblades mot tänkta motspelare och viktiga segergester.

de tre syskonen är idag ridinstruktör, lokförare och fotbollstränare.

det är märkligt att jag tydligen är så förtjust i uppenbarelser. Johanna Koljonen pratade ju (som jag nämnt) förra året om när hon fick en nära Gud upplevelse. och i år är min favorit Alice Bah Kunke.

Kuhnke berättade bland annat om en incident under sitt arbete som generalsekreterare för Rättvisemärkt. Dominikanska republiken. Bah säger att de inte bara träffade bönderna för märket utan även andra, många fler, mindre lyckligt lottade. bland annat besökte de ett barnhem där barnen som såg ut och i många fall på grund av undernäring betedde sig som 3 fast de egentligen var 8 och 9 år. en människa som bitit sig fast i Bahs tankar var dock den 25 åriga Maria, Maria hade långt mörkt hår, var tunn och gravid och hade tre barn 6, 5, och 3 år gamla. byn hon bodde i hade åtta hyddor, ett av sten de andra i korrugerad plåt. Maria hade inga fönster, en säng, ett litet träbord, en stol, en skål och 4 skedar. Marias man hade gett sig iväg till huvudstaden och vidare mot det förlovade USA. Maria var gravt alkoholiserad och hon försörjde sig själv genom att sälja sin kropp till chaufförer som passerade skjulet med sina lastbilar. den betalning som var mest eftertraktad av Maria var alkohol. Bah kände hur det brast, hur luften kändes tung när Bah stod och såg på denna vackra och påverkade kvinna omgiven av små loja barn och i ett slags naiv uppgivenhet så vänder Bah sig till Maria och frågar med hjälp av sin tolk ”När känner du hopp? När känner du hopp om ett bättre liv?” Marias leende som hade suttit över ansiktet hela tiden stelnade och tittade på Bah med en avmätt blick. iskallt och helt allvarligt säger Maria: ”När jag är full”.

då bara vände Bah och gick, bort från allt, ut till gränsen av byn mot djungeln, tog av sig sin ryggsäck och satte den mot munnen och bara skrek in i den. ett hysteriskt utbrott, gav helt enkelt upp på riktigt, vände sig till gud och bad, att Gud skulle se till Maria och framförallt barnen skulle slippa allt det där. Ordagrant: ”Gode Gud, du som hör bön, jag ber dig, ta Marias barns liv. För det är inte liv att leva. Det är bara en tidsfråga innan den äldste av dom också börjar sälja sin kropp för en bit bröd eller lite alkohol. Så låt dom dö, låt dom somna in och aldrig mer vakna till de helvete de lever i. Låt dom dö för deras liv är meningslöst.”

precis då, från att varit helt kraftlös och knappt kunna andas till att fyllas av en enorm strömmande styrka och en kristallklar stor insikt: ”Jag hade fel. Det var inte Marias barns liv som var meningslöst, det var mitt. Mitt liv är helt och fullt meningslöst om jag inte gör vad jag kan för att det inte skall finnas människor som lever under förhållanden som Maria och hennes barn. Mitt liv hemma i Sverige, allt jag uppnår, allt jag erfar är dumt och perverst så länge det finns en enda Maria och det finns tusentals, tiotusentals Marior runt om i världen.”

själv har jag aldrig haft nån nära Gud upplevelse. jag tror att man ska vara tacksam för det, jag kan bara gissa men jag har en känsla att jag skulle kunna bli lätt olidlig. har även svårt att se meningslösheten i existensen på grund av att jag inte mer aktivt (än att möjligtvis försöka köpa Rättvisemärkta bananer) försöker rädda världen. däremot så tror jag helt och fast på att vi alla gör skillnad och att vi måste ta hand om varandra och vår planet.

detta trots att jag i grunden föraktar det mänskliga släktet som grupp (ja okej, föraktar många enskilda myndiga personer för den delen). vi är så trångsynta, korkade, våldsamma och kortsynta. jodå, jag räknar in mig själv där trots att jag inte lider av något större självhat.

en sista virrighet nu innan sängen, jag gör helt tvärt emot vad Thörner sa och skyller på att jag är trött och förkyld. jag är ganska säker på att det var en av årets sommarpratare men.. hittar inte, kanske är från p4 det här med. om nån vet så tipsa gärna. en läkare som gör sin AT tjänst, väldigt nervös, in kommer en patient iklädd något som läkaren får för sig är en flygardräkt, patienten mumlar något som läkaren tar för ryska och tror nu att patienten är en ryss som är en del av en Rysk invasion av Sverige. börjar försöka lugna patienten på ryska och ger order om att klippa upp flygaroverallen. en världsvan sjuksköterska stoppar galenskapen, patienten är en brandman (eller liknande) och dräkten som hindrades från att klippas upp var sjukt dyr. sa ju att det var virrigt.. jag har i vilket fall tänkt på det där och skulle gärna veta vad exakt det var så hjälp mottages tacksamt.

det där med ryssen och invasioner. Björklund som är den politiker som jag tycker är mest korkad i dagsläget tror ju att risken är stor att ryssen kommer att invadera Gotland och att Sverige borde placera 5000 extra soldater där som försvar. det är så himla dumt att jag blir matt. gonatt.

inte för att förringa hjärnblödningar

en av mina favorit människor gick faktiskt bort av en hjärnblödning. det var ett sånt där AVM som jag nämnde i förra inlägget som slog till mitt i natten. pang bom och sen fanns inte människan mer.

så vitt vi vet i vilket fall. tror att ex-Robinson personen faktiskt kanske gjort många människor en tjänst genom att pricka in sin hjärnblödning på bästa sändningstid. jag har faktiskt sett en hjärnblödning hända i realtid. det var en kollega som satt tillfreds i soffan under en lunch och plötsligt stelnade till för att sedan klaga på huvudvärk. men skam den som ger sig, halva arbetsdagen var ju kvar, resten av lärarna i lunchrummet försökte övertala människan att fara till akuten, som faktiskt var väldigt nära men den här läraren insisterade (något sluddrigt) på att ha resten av dagens lektioner.

efter det så undrar jag ibland om min vän vaknade där under natten av sin hjärnblödning men bestämde sig för att försöka vila bort huvudvärken.

men stackars

det är ett väldans gnäll på folk. en av årets Robinson deltagare Petra Ljungberg fick en stroke under inspelningen och skyller nu på produktionen. i sin blogg hävdar ex-robinson deltagaren

Det är antagligen på grund av de hårda fysiska och psykiska påfrestningarna.

alltså, jag vet ju inte allt om AVM (alltså en missbildning i hjärnans kärlsystem) men så vitt jag vet så kunde kärlet ha spruckit när som helst, var som helst och under vilka omständigheter som helst. och deltagaren kan lika gärna haft en otrolig tur när nu hjärnblödningen kom när det fanns folk i närheten.

trögt

det känns som det går segt med huset, jag vet inte om det gör det på riktigt eller om det bara känns så. hittills har vi inte planerat in hur många timmar i veckan vi ska jobba utan det är mer att vi tänkt en grej eller delprojekt per kväll men det kan lika gärna betyda en tvättmaskin tvätt, rävjakt eller annat som verkar drygt. det är svårt med den lilla Skrutten med, en person måste ju vara med avkomman hela tiden och det gör att vissa projekt blir lite rumphuggna.

sommarpratarna. det blev seglyssnat på slutet. några tankar då. efter Birgitta Ohlsson tänkte jag hur skönt det är att jag inte klassificerar mig själv som liberal. Alice Bah var jättebra, jag är otroligt imponerad av hennes livsval. de två som jag tyckte var jobbigast att lyssna på var Gina Dirawi som kändes väldigt ung och jobbig och Githa Nörby vars danska var för mig helt obegriplig. Pia Sundhages livsberättelse gjorde mig glad trots att jag är väldigt ointresserad av fotboll idag.

just nu jobbar jag heltid. 60 % i en kommun och 40% i en annan. det kommer nog ta lite tid innan jag vant mig att inte ha sommarlov längre och att ställa om från att tro att jag bara skulle jobba 60%. jag bör ha vant mig ungefär när det där 40% vikariatet tar slut.

klipp dig och skaffa dig ett jobb

Gareth är sex år gammal. Gareth som bor i USA har ett diamant örhänge och håller på att spara ut håret för att donera det till cancer patienter. därför får Gareth får inte vara med på den vanliga undervisningen på sin skola i San Antonio.

i Gareths skoldistrikts handbok står det att pojkar inte får ha örhängen och måste ha prydligt, rent och välklippt hår.

är väldigt glad att skolan jag jobbar på inte har några könssegregerade trivselregler och jag funderar väldigt på vad det står om flickorna i den där skoldistrikts handboken

Anti Scampi

YouTube Preview Image

Cirkeln

Frida från photosandbooks.blogg.se

har läst Cirkeln. man flög genom sidorna ganska snabbt. jag gillade upplägget att man inte fick veta allt om alla karaktärer utan att boken fokuserade mer på några och att de inte heller kändes säkra, att de faktiskt kunde dö.

det jag störde mig på var lack of research. hur svårt är det att kolla upp hur det funkar när ambulansen hämtar någon, eller hur djur reagerar när det brinner i en ladugård. hela bonddotter biten hade jag svårt för, det var så mycket som kändes overkligt.

det är mycket lättare att ”tro” på magiska förmågor och liknande om ”verkligheten” känns trovärdig.

nåväl, boken i sin helhet tyckte jag om, och karaktärerna tillåts vara väldigt trovärdiga och sårbara och trasiga så som faktiskt många tonåringar är.

två glada

just nu kollar jag på ketchupmamman och Fredrik Backman var och varannan dag, dom gör mig glada. har lagt upp dom på länklistan, får se hur länge dom får ligga där.

Zäta är klok

Brunnbergs sommarprat, inte bara jag som irriterade mig på det. Zäta har skrivit bra om delar av pratet här.

underhållande troll i kommentarerna med.

nötkräm?

bloggbanner-afrikas-horn-250-250

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu