ibland är det svårt att se människors existensberättigande. som den 21 åring som torterade sin sex månaders hundvalp Sheva och nu har dömts till ett år och tre månader i fängelse.

hundens liv måste ha varit fruktansvärt, när en grupp dagisbarn hittade hundkroppen i en sopsäck var huvudet hårt inlindat i två plastpåsar tillsammans med blod och uppkastningar. kroppen var täckt av gamla och nya skador, lungorna var fulla med blod, revbensfraktur och sårskador på hals och bröstkorg.

ägaren ska vid upprepade tillfällen ha slagit valpen med knytnävsslag, strypt, hoppat på den samt slagit den med metalldelen av kopplet i ljumskarna.

ägaren säger att hunden var jobbig och kissade och bajsade inne. då brukade valpen hängas upp i kopplet i en handdukstork och användas som slagpåse.

som förklaring berättar 21 åringen att alla pengar hade förlorats på poker och därför mått ”jättedåligt” hunden hade varit ”jättejobbig”.
”Hunden var jävligt jobbig, busig.” då hade hunden strypts till medvetslöshet flera gånger. en av gångerna när hunden vaknade hade den börjat kräkas så då togs den in i duschen och spolades med varmt vatten tills den åter igen vaknade. hur många gånger hunden dödades och återupplivades innan den lilla kroppen inte orkade längre vet nog inte ens idioten som plågade den.

jag blir så bedrövad och uppgiven, kan inte förstå hur det står till i hjärnan på någon som kan göra sådant.

hur går det till. att förvandlas till ett monster.

samma sak med personen som nyligen dömdes för grov våldtäkt på en 12 åring i en trappuppgång. ett hårt stryptag hade vilat runt barnets hals som blivit hårdare då barnet kämpade emot och när barnet inte gjorde som förövaren ville. hur är man funtad då. den gärningsmannen hade sex månader tidigare blivit släppt ur fängelset för mord på sin sambo. en kniv hade huggits i sambons hals och förövaren hade gått och lagt sig att sova medan sambon låg och förblödde under vad som rättsläkaren tror var ungefär två timmar. blodspår visar att sambon hade försökt krypa efter hjälp och förgäves försökt resa sig.

hur rehabiliteras monster? går det? finns de i oss alla?

jag hoppas att jag aldrig ska behöva uppleva att någon av mina elever förvandlats till ett monster.

tycker nog att man kan förverka sin rätt att existera.

läste en krönika i ab av Martin Ezpeleta för några dagar sedan.

det handlade om Stockholms universitet som bjudit in högstadieskolor från hela stan för att bygga världens längsta experimentbord.

Däremot om den lilla grupp rikemansungar som hade samlats i anslutning till rekordförsöket: Benorna var vattenkammade och låg halvvägs mellan huvudets zenit och örat; quiltade jackor och bruna manchesterbyxor. I händerna, läderportföljer. De var miniatyrbrats ut i fingertopparna. Hade det inte varit för den omisskännliga urbana miljön hade man lätt kunnat tro att de var på väg till rävjakten. Nu stod de i alla fall där och pyrde överklassig arrogans.

I det läget, när det sociala avståndet till eleverna från andra skolor verkar omöjligt att tänja ytterligare, stoppar en av bratsaspiranterna ner handen i fickan och tar upp en näve mynt. Och kastar dem på marken. De förvånade arbetarkidsen på stället går snabbt ner på huk och börjar gladeligen att plocka upp mynten. Då brister rikemansbarnen ut i skratt, märkbart roade av tjänstehjonens brist på värdighet.

Och slänger ännu fler mynt för att hålla liv i skådespelet.

så sjukt obehagligt. högstadieelever är väl inte kända för att vara världens empatiska men hur tänkte dessa ungdomar egentligen? vad säger denna händelse om Sverige idag?

när jag satt och skrev om veckan så glömde jag en viktig detalj. lördagsmatningen. ettan kom hem med en dubbel super calzone i nävarna och jag blev sjukt avundsjuk och förvandlades till ett grinigt syskon som tyckte ettan borde ringt och kollat om Dex och jag ville ha maffiga pizzor med. man skulle kunna sammanfatta det hela med att nu tycker jag att ettan är skyldig mig bensinpengar för 56.8 kilometer och skyldig naturen den miljöpåverkan som det lilla sidospåret tog.

en av mina favorit människor gick faktiskt bort av en hjärnblödning. det var ett sånt där AVM som jag nämnde i förra inlägget som slog till mitt i natten. pang bom och sen fanns inte människan mer.

så vitt vi vet i vilket fall. tror att ex-Robinson personen faktiskt kanske gjort många människor en tjänst genom att pricka in sin hjärnblödning på bästa sändningstid. jag har faktiskt sett en hjärnblödning hända i realtid. det var en kollega som satt tillfreds i soffan under en lunch och plötsligt stelnade till för att sedan klaga på huvudvärk. men skam den som ger sig, halva arbetsdagen var ju kvar, resten av lärarna i lunchrummet försökte övertala människan att fara till akuten, som faktiskt var väldigt nära men den här läraren insisterade (något sluddrigt) på att ha resten av dagens lektioner.

efter det så undrar jag ibland om min vän vaknade där under natten av sin hjärnblödning men bestämde sig för att försöka vila bort huvudvärken.

Ab som då har plockat uppgifter i sin artikel från the Sun och Daily Mail skriver bland annat:

Enligt uppgifter i tidningen har hon i hemlighet köpt rosa babykläder i åratal medan hon har drömt om en dotter. Alltid exklusiva märken.

– Victoria älskar sina tre söner, men vill ha en flicka som kan vara med henne när sönerna spelar fotboll, med sin pappa.

varför får inte alla barn lira boll? måste man ha snopp för det eller?

å andra sidan, varför sitter jag här och upprörs av hur kändisar uppfostrar sina barn när en miljon människor i Somalia, Etiopien, Kenya och Djibouti riskerar att dö av svält av den värsta torkan på 60 år.

vi har fortfarande inte kopplat in tv’n än. det tycker jag är bra. den står och samlar damm medan vi tittar på vedträn, buskar, källarväggar, vägglister, brännässlor och annat som är mycket intressantare.

planen denna sommar är att lyssna på alla sommarpratare och på Jättestora frågor med Johanna Koljonen. jag tycker Koljonen är toppen, vi har en del gemensamma vänner och har pratats vid ett par gånger. men.. inte nog för att jag skulle blivit ihågkommen, för än så länge har inte den vänförfrågan som jag skickade på ansiktsboken för månader sen accepterats. kan nog vara så att jag skaffade fb lite sent och tajma in det med att Koljonen faktiskt blivit kändis. jag skulle nog inte heller klickat i ett ja om jag trodde att förfrågan var skickad av den anledningen.

Koljonens sommarprat förra året var förövrigt väldigt bra. tycker jag ni ska lyssna på.

ett annat sommarprat som jag tycker ni ska höra på är av Nour El-Refai.

jo för väggarna följer med tapeterna ner, det är bara så det är, försökt spackla igen flera hål som är större än Kvarkens huvud. man skulle kunna tänka sig att man skulle lämna tapeterna på väggarna och bara köra med ett fint lager med Easy-Cover, men nej det går inte för de äckliga strukturtapeterna som sitter där nu suger i sig ungefär en liter våtrumslim om man försöker och trots den där litern så fäster inte Easy-Cover våden.

jag skulle tagit ett kort på röran men jag tror jag eller Dex har packat ner kameran någonstans.

det känns ibland som det finns riktigt smarta människor på ab.

de skriver:

Den svenske prinsen har röstats fram som världens genom tiderna vackraste manliga kunglighet.

Varken Victoria eller Madeleine kommer ens i närheten av sin bror.

ettan och ettans partner har gjort slut, ledsamt.

nya bilen är hämtad, den är inte grön utan blå. bilen måste besiktas innan första april. hade bokat en tid men tutan var trasig så jag avbokade. typiskt nog nu efter att tutan från den gamla volvon har blivit installerat så var den enda besiktningstiden som gick att hitta ungefär 8 mil härifrån.

har fått nyckel till vårt nya hem i bushen så vi kan börja flytta grejer. vi skriver däremot inte papper förrän i maj. lite svårt att bestämma var man ska börja dock.

Kvarken är med i en studie på bäbisar och järntillskott, idag har Dex och den lilla varit på sjukhuset mest hela dagen och de har stuckit och klämt på den lilla, som present fick den ett plushie lejon (eller kanske katt).

idag lekte jag latteförälder på stan, fast jag drack läsk istället. skönt med sportlov även om jag tekniskt sett skulle ha varit ledig idag ändå.

på eftermiddagen hade vi besök av en mäklare. det börjar kännas mer och mer på riktigt att vi snart ska flytta till hus. pappan stressar allt mer över det hela, frågar om vi gjort kostnadskalkyler över det ena och det andra. han oroar sig även för hur veden ska räcka nästa vinter. sakta börjar jag inse hur jobbigt tvåan och Karlsson (som jag hädanefter kommer benämna tvåans partner) har det som bor granne med pappsen. eller.. jag har ju vetat det länge, det är ju en av anledningarna att vi flyttar dit, att de behöver avlastning. skit i att vi får barnvakter och trädgård och ett helt hus att rota runt i, det viktigaste är att rädda tvåan och Karlsson från att gå under av gubbstressen.

vi var hos dom i helgen, mor och far alltså. passade på att åka med pappan när han var på sitt obligatoriska veckobesök hos sin mamma. det var kusiner överallt. förutom det var det som vanligt. pappa som högljutt försöker få alla att se Potatishandlaren på tv, mamma som försöker tyda märklig engelska i brev från folk hon hjälper i andra länder (denna gång en afrikan). mycket mat och frisk luft.

vi bestämde oss äntligen för en bil dessutom, min kusin A-M´s partner N`s mor och far köpte ny bil i höstas och har då haft en Volvo över. så det blir Volvo den här gången med. den här är visst en mörkgrön 940. vi ska hämta och betala i helgen hoppas jag.

aftonbladet har haft ett gäng debattartiklar om kvinnors klädsel. kvinnor ska klä sig si och kvinnor ska klä sig så, kvinnor ska klä sig yppigt och vuxet och med former, kvinnan ska vara en dam.

det påstås att kvinnor vill känna sig som kvinnor och att alla jämställda kvinnor döljer sin kvinnlighet och klär sig som män.

Elise Claeson säger:

Intuitivt känner kvinnor att de ­genom att framhäva sin kvinnlighet inte förlorar, utan ökar sin makt. De anar att de genom att vårda sitt ­yttre vårdar ett kapital, som naturen har gett dem.

Den mäktiga, välklädda och sexiga kontorschefen Joan i Mad Men bär aldrig byxor och kavaj. Genom att framhäva sina kurvor i åtsittande klänningar vårdar hon sitt erotiska kapital, som är en ­viktig del i hennes kvinnomakt.

jag tror jag blir allergisk av idiotin. intuitivt… urk. inte är det något intuitivt över det hela, däremot blir kvinnor påverkade av allt från Disney filmer, musikvideos, tv serier och reklam att bete sig och se försöka se ut och klä sig på ett specifikt sätt.

läste en väldigt bra kommentar (första) av Lisa:

Mad Men, .. handlar om just hur könsrollerna förstörde livet för både kvinnor och män. Joan använder ju inte sitt erotiska kapital för att hon VILL, utan för att det är det enda kapital hon som kvinna har i den världen.

jag tycker det är så himla dåligt att det ska ältas och blötas hur en riktigt kvinna ska vara, se ut, klä sig, agera.

en riktig kvinna tycker jag ska få klä sig precis som hen vill. jag tycker precis samma sak när det gäller männen. pojkar och män ska få klä sig i rosa om de vill, de ska få ha nagellack och kajal utan att behöva oroa sig för att bli knivhuggna.

i min drömvärld tittar ingen snett på någon annan bara för att en person har på sig en viss sorts kläder: jeans, tyllklänning, nätstrumpor, slokhatt, sjömanskostym, tofflor, lackkorsett, mo-mo, jacka med nitar, träningsoverall, gimp skor, burka, kostym, mus-i-kant kjol, flanellskjorta, kycklingdräkt.

jag och eller min partner använder menskopp.

fantastisk pryl som sparar pengar och är otroligt mycket miljövänligare än alternativen.

när jag först hörde talas om menskoppen var jag tveksam, det kändes inte som att en kopp där mensen ligger samlad känns så kul att använda flera gånger om. men nu när jag tänkt lite längre så inser jag att en binda eller tampong är betydligt mindre hygienisk eftersom det på dem skapas en utmärkt grogrund för bakterier, mensen i menskoppen luktar inte alls så som till exempel en använd binda kan göra. hur äckligt är det egentligen att göra rent och använda samma tandborste flera gånger? samma mattallrik, kaffekopp, hårborste..

de som jag har pratat med som använder sagda kopp säger även att deras slemhinnor mår mycket bättre och att det är betydligt mindre risk för svampinfektioner. nu har jag inte pratat med exakt hela världen om det för mens verkar fortfarande vara tabu.

det finns ju andra uppfinningar när det gäller just mens som kan vara intressanta. PMS-armband som då enligt uppfinnaren kan hjälpa par att kommunicera lite bättre genom att varna om någon har PMS (eller har lite feber, eftersom armbandet reagerar på kroppstemperaturen).

det skulle säkert gå att kombinera med de röda armband vissa norska arbetare skulle ha på sig när de hade mens.

just det här med kommunikation var ju en rolig tanke, det imaginära paret kan alltså då inte prata om mens eller PMS men skulle då tycka det var bra om man genom ett sådant här armband kan se detta utan att behöva prata.

kanske går det även kombinera in det här med den där urbana legenden om gummi armbanden, så kallade jelly bracelets och de sexuella tjänster som skulle utföras om man lyckades slita sönder ett?

själv har jag väldiga problem att komma ihåg att ta med mig en egen kaffemugg till jobbet, kanske ska ta menskoppen istället?

jag har ett begär just nu att skriva något slags ursäkt/dagbokstrams om vad för spännande ting som skett på sistone och som gör att jag inte har tid med bloggeriet men för det första så är det töntigt och poänglöst och för det sjunde så är jag för lat. jo, sen händer det faktiskt inget speciellt heller.

men eftersom jag är lite töntig så..

har testat brädspelet Dixit. det var faktiskt himla trevligt, väldigt kul på 4 pers och inte lika kul på 3. man får ett gäng väldigt fina kort på hand med spännande bilder. en person väljer ett kort och säger något om det, alla andra väljer ett av sina egna kort som kan tolkas in under det sagda. korten blandas och sen ska alla gissa vilket kort som var ursprungskortet. för att få bra poäng måste man få minst en person att gissa rätt men inte alla. blev intressant taktik tänk.

jag och P har hälsat på V och fick snusa lite på en nykläckt bäbis som V och S producerat. vi hade med oss tårta och en present, till V, inte till bäbisen. det är ju betydligt mer logiskt att fira föräldern än bäbisen vid sådana här tillfällen. bäbisar har ofta väldigt dålig grunduppfostran och föräldrarnas tacksamhet är då med andra ord då större och mäktigare.

det är nått fel på vår fina skrivare, jag är inte nöjd. den som var så bäst! undrar om Dex har koll på garantin osv för det har inte jag.

friluftsdag på skolan. slalom. jag åkte snowboard för första gången på flera år. kan säga att jag glömt bort att jag hade flera av musklerna som användes. träningsverksdöden.

jag har tänkt skriva nästa del i det där blogg-häpp-eninget hur länge som helst men det är lite utdraget så ni får helt enkelt hålla ut.

har även lite ångest över att jag lovade att se Food Inc och recensera den, jag har börjat ett antal gånger men den är för läskig för mig just nu. jag är övertygad att det beror på att man är känsligare när man har en bebis hemma så om nån där ute sett filmen och vill recensera den lite så skulle jag vara tacksam, typ. annars tolkar jag det som att intresset är milt av en sådan recension och att ni överlever utan den just nu.

såg för övrigt på tal om film den brittiska rullen ”Fish Tank” av Andrea Arnold för ett tag sen, har tänkt ett tag att den skulle recenseras den med men den var så jobbig att se den med att jag inte kan klämma ur mig något begåvat. en sak om filmen dock. när jag trodde att huvudpersonen skulle bryta ihop så kissade hen istället på vardagsrumsgolvet hemma hos den person som ”svikit”. det tycker jag var fint och tycker att alla borde ta till sig.

jag läste ett inlägg i Karin Ketchupmammans blogg att alla bloggare här/där ute borde tänka på att när man klickar på en link i nåns blogg att den då bör öppnas i ett nytt fönster så nu har jag suttit och försökt redigera om alla mina gamla inlägg vilket var pest och pina och jobbigt. jag har säkert glömt en hel hög ändå.

massor av dataspels roligheter, både Minecraft och Dwarf Fortress har haft uppdateringar i dagarna. dessutom provar jag lotro just nu, jag har hittills bara hunnit bygga två mycket maskulina och skäggiga dvärgtjejgubbar. alltså om du inte vet vad det är för spel och ändå är intresserad av att veta det så använd vilken sökmotor som helst.

Dex har något slags mat projekt på gång med långsamma kolhydrater. det blir säkert bra. ja förutom det där kycklingbröstet som förmodligen gjorde att jag mådde pyton och lekte dubbelfontän en natt för inte så länge sedan. efter att jag ringt och sjukanmält mig så ringde jag mamman. Dex uppfattade inte att jag bytte person att prata med så när jag lade på så fick jag höra att hen trott att jag ”Var galen, på riktigt.” skönt att hen bara trott jag var det på låtsas förut.

hade inte ork att posta något igår, kvällen rann bara iväg på något sätt. jag har inte egentligen någon intelligent och inspirerad åsikt om alla hjärtans dag. som de flesta av våra så kallade högtider tycker jag att det är upp till var och en om och hur de vill fira.

jag citerar Magdalena Ribbing

Att låta champagne spruta över omgivningen som en gest av segerlycka är en nutida men inte desto mindre trist företeelse. Det är inte bara dumt utan också respektlöst, champagnen är resultatet av en lång hantverksmässig process. Champagne ska inte hällas ut, den ska drickas.

Så visst är det egendomligt att så många vill låta sin småbarnsförtjusning i vätskeslaskande-sprutande komma till offentligt uttryck. För mig är det enbart omoget. Och dålig stil.

jag hoppas verkligen alla champagne missbrukare fick torka upp det själva.