har varit med svärföräldrarna i deras skärgårdshydda i nästan 2 veckor. jag skriver hydda för när man är inne i den stugan är det litegrann som att vara ute samtidigt. vi åkte Vaxholmsbåt och passade på att gå på naturhistoriska så att Kvarken fick titta på dinosarier. Dex kunde dessutom slita sig från sitt sommarnöje som försvarsmaktens fånge och komma förbi under en helg. det var en hel del bålgetingar och mygg och Kvarken har lärt sig hur man kitllar sniglar så antennerna åker in. vi badade i havet och plockade smultron och blåbär varenda dag.

i det stora hela var det väldigt bra men jag kunde nog ha åkt hem några dagar tidigare, man blir lite nipprig av att bo så inpå svärföräldrar så länge. eller jag blir det av att på så länge så inpå mina i vilket fall.

hemma har det regnat mer eller mindre sen vi kom hem, trädgårdslandet är täckt av en grön och frodig matta av ogräs som jag börjat nagga lite i kanten på, det är massor att göra på gården men med regnandet har jag inte så bra pepp för det.

Dex sommarnöje då kanske nån undrar, ja, det är i Göteborg, 6 veckor, utbildning med Sveriges försvarsmakt. fråga mig inte vad det ska vara bra för, jag tror att det kan vara nån slags grundkurs som gör att man kan gå fler kurser och att det kanske även är nån slags förberedelse till utlandstjänst. som jag förstått det är kursen bara för helare, alltså läkarhen och sjuksköterhens (ja… jag vet.. .det ser inte bra ut).

jag kan väl inte säga att jag är så väldigt positiv till det hela men om ni nu råkar vara släkt med mig eller Dex och vill prata om det så kommer jag försvara valet att utbilda sig, annat löst pack kan förvänta sig att jag kommer gnälla ett bra tag om att Dex är borta hela sommaren och lämnar barnet och mig med renoveringhus, trädgård, ved och butterhet.

suggan, som heter Eva har fått smått. nio stycken varav en döfödd. hon trampade på en men det verkar ha gått bra ändå, stackarn såg väldigt platt ut i början.

Eva har morfar döpt, hennes mamma som pappan hade döpt hette Grisjäveln. ungefär en tredjedel av Grisjäveln ligger i vår frys nu, vi slaktade henne några dagar innan grisningen (alltså, födseln av grisbäbisarna).

småttingarna är jättesöta och de kommer ha så kul ute i hagen i sommar. det känns roligt att Kvarken får växa upp nära gården och kunna få en idé om vad vi faktiskt äter.

livmodertröjan med Jonna som har bloggen amningshysteri

läste i Hannah Widells blogg om hur hon nu ska sluta amma.

Widell berättar en anekdot hur det var med det första barnet och hur en kärring på ett apotek skrek att det var äckligt att barnet som var två år ammades. som jag förstår av texten så blev Widell först generad och sedan arg men att det var inte förrän då som det egentligen gjordes slag i saken och det slutade ammas.

vidare berättar Widell om att det känslomässigt är jobbigt att nu sluta amma det nuvarande barnet men att:

Nu har min lilla tjej blivit ett år. Det är dags att sluta. Mina barn vill aldrig sluta av sig själva så det ligger på mig att säga nej. I går när jag kom hem hade min kille bestämt åt mig, oss. Så i natt sov jag i bh och linne och efter halva natten sov vi i olika sovrum.

jag blir oerhört illa till mods. har en barndomskompis som har ganska komplicerat förhållande till sina föräldrar. när min kompis var bäbis så blev pappan så svartsjuk på sin fru och bäbisen och ville inte att det skulle ammas. brösten såg pappan som sina. nu är väl inte just bara det som gör att min barndomsvän har ett komplicerat förhållande till sina föräldrar men jag tänker ibland på det när vi umgås.

min kompis har det rätt trassligt, det är som att problem söker sig till henom. saknar på något sätt en grundtrygghet, letar efter kärlek som en fjäril från blomma till blomma.

den där apotekskärringen har jag inte mycket för.

ibland är det svårt att se människors existensberättigande. som den 21 åring som torterade sin sex månaders hundvalp Sheva och nu har dömts till ett år och tre månader i fängelse.

hundens liv måste ha varit fruktansvärt, när en grupp dagisbarn hittade hundkroppen i en sopsäck var huvudet hårt inlindat i två plastpåsar tillsammans med blod och uppkastningar. kroppen var täckt av gamla och nya skador, lungorna var fulla med blod, revbensfraktur och sårskador på hals och bröstkorg.

ägaren ska vid upprepade tillfällen ha slagit valpen med knytnävsslag, strypt, hoppat på den samt slagit den med metalldelen av kopplet i ljumskarna.

ägaren säger att hunden var jobbig och kissade och bajsade inne. då brukade valpen hängas upp i kopplet i en handdukstork och användas som slagpåse.

som förklaring berättar 21 åringen att alla pengar hade förlorats på poker och därför mått ”jättedåligt” hunden hade varit ”jättejobbig”.
”Hunden var jävligt jobbig, busig.” då hade hunden strypts till medvetslöshet flera gånger. en av gångerna när hunden vaknade hade den börjat kräkas så då togs den in i duschen och spolades med varmt vatten tills den åter igen vaknade. hur många gånger hunden dödades och återupplivades innan den lilla kroppen inte orkade längre vet nog inte ens idioten som plågade den.

jag blir så bedrövad och uppgiven, kan inte förstå hur det står till i hjärnan på någon som kan göra sådant.

hur går det till. att förvandlas till ett monster.

samma sak med personen som nyligen dömdes för grov våldtäkt på en 12 åring i en trappuppgång. ett hårt stryptag hade vilat runt barnets hals som blivit hårdare då barnet kämpade emot och när barnet inte gjorde som förövaren ville. hur är man funtad då. den gärningsmannen hade sex månader tidigare blivit släppt ur fängelset för mord på sin sambo. en kniv hade huggits i sambons hals och förövaren hade gått och lagt sig att sova medan sambon låg och förblödde under vad som rättsläkaren tror var ungefär två timmar. blodspår visar att sambon hade försökt krypa efter hjälp och förgäves försökt resa sig.

hur rehabiliteras monster? går det? finns de i oss alla?

jag hoppas att jag aldrig ska behöva uppleva att någon av mina elever förvandlats till ett monster.

tycker nog att man kan förverka sin rätt att existera.

skönt att bäbisen inte är stor nog för att vilja ha juligt i huset. jag och Dex har julpyntat med en julstjärna och känner att det räcker.

vi kör med julklapps lotteri i både vår och Dex familj, detta år bestämdes även att i Dex familj skulle vi handla julklapp till oss själva, alltså skippa lotteriet totalt. trots detta med bara en julklapp + en sak åt oss själva kändes det jobbigt att åka och shoppa. julklapps stress med en enda julklapp, mysko.

jag har sjukt mycket övertidstimmar att ta ut vilket innebär att jag försökt flexa ut så mycket som möjligt så att de inte ska gå förlorade, det är bra för både jag och den lilla har varit ganska förkylda i veckan. mindre bra för att jag inte har nån koll på vad som händer på jobbet.

vi fick 5 enorma pappers kassar med barnkläder från en av Dex kollegor. måste varit kläder och skor för tusentals kronor. jag blev helt matt, ja och tacksam förstås. men jag kan bara inte fatta hur en, eller flera barn för den delen kan ha haft så mycket kläder, det känns som vi aldrig kommer behöva tvätta igen.

mycket var väldigt rosa och har lustiga sömmar i ärmarna för att skapa rysh och pysh. har lämnat en påse till secondhand för jag tror inte att jag skulle klä vår unge i vissa saker som vi fick. mest för att de inte kändes lekvänliga men faktiskt även för färg och tryck. jag har inget emot rosa i sig men det är ändå inte en färg som jag vill att barnet ska domineras av.

Click here to view the embedded video.

i somras hade bäbisen en orange mössa och en röd och vit tunika med något storblommigt mönster och röda byxor och den stod och dansade till Cat Rapes Dog. flera som jag visat videon för har kommenterat att det var väldigt mycket rosa.

hur mycket rosa kan man egentligen klä en unge i som blir anklagad för att ha rosa på sig när den inte har ett enda plagg som faktiskt är rosa?

kolla även in vår vackra altan, komplett med tomma ölburkar och bäbisgrind byggd av en hängmatta.

”Min mans bröllop” är ett skojsigt program som börjar på tvn. jag tycker det är sorgesamt när jag hör om konceptet. eftersom det är så få män som engagerar sig i bröllops planering så gör man nu ett underhållningsprogram där det visas vilka problem de med snopp har när det gäller detta.

jag tänker att på ett vis kanske det är bra på det sättet att någon person av manskön då kan känna ungefär som jag känner när jag ser lyxfällan eller något liknande, att fy fåglarna, jag är ändå bättre än det som visas på tvn.

Daniel Pernikliski som jag oftast tycker verkar vettig har skrivit en krönika om gifteriet och den är enligt mig lite ledsam med. Pernikliski skriver att det

”lyckoskimrande prinsessbröllopet presenteras som lek redan från barnsben för många flickor. Samtidigt som deras jämnåriga killkompisar leker robotar, riddare och spindelmän.”

det skulle alltså vara förklaringen till varför män inte vill planera bröllop. det tror jag inte på, det är väl förhållandevis få män som planerar robot eller spindelmans inspirerade event för sitt parförhållande i vuxen ålder. (ja okej de som pysslar med interaktiv teater möjligtvis men då tror jag det är lika många kvinnor som gör det.)

det är fortfarande så att män stängs ute från väldigt mycket då det gäller familjelivet även om det har blivit bättre. män förväntas inte hålla reda på födelsedagar på släkten eller för den delen ta hand om barnen på ett bra sätt.

kolla bara in detta klipp från tv4s nyhetsmorgon med Eva Sternberg där Sternberg hävdar att olyckor där små barn är inblandade ökar på grund av att fler män är pappalediga.

Elise Claeson är en debattör som tycker det här med jämställdhet suger. Claeson som har arbetat som jämställdhetsexpert på Saco. Claeson manar ”Avsluta kriget mot människans natur.” och menar att män ska vara män och kvinnor ska vara kvinnor. vad det nu innebär…

Claesson hävdar:

”De (männen) har nämligen aldrig i världshistorien vårdat små barn och deras hjärnor saknar därför det genuina människointresse som kvinnor har.”

här i dagarna har Claesson en debattartikel i AB där Claesson berättar hur farligt den svenska jämställdheten är för kvinnorna, jo för männens livslängd har ökat och kvinnornas sjunker.

seriöst? hur är det dåligt? det enda negativa jag kan se med det är att fler kvinnor nu röker och att lungcancer spelar in en roll i det hela. jag tycker vi ska vara fruktansvärt tacksamma att våra män inte längre behöver dra ut i krig. att vi ska vara tacksamma att de flesta jobben, även de mer riskfyllda inte är stängda för något kön.

sen finns det folk som hävdar att ta hand om barn och städa faktiskt är kvinnans enda tillgångar, att allt annat är män bättre på. ja det där med att ta hand om barn la jag till själv men om man följer Petterssons logik i blogginlägget linkat ovan så är det ju så eftersom även på ”proffsnivå” är barnomsorg kvinnodominerat.

läs det, jag höll på att brinna upp när jag gjorde det.

Przemyslaw Stradczuk

fyllde år igår. det var både trevligt och besvärligt. trevligt för att mamman, pappan, ettan, tvåan, svärföräldrarna, morföräldrarna ville gratulera. besvärligt av exakt samma anledning.

jag vet inte riktigt när jag började tycka att det här med ”högtidsdagar” är smådrygt. jag kommer ihåg några tårtkalas när jag var yngre då jag bakade sjukt många tårtor och tyckte att det var väldigt kul med besök. själva uppvaktandet i sig var visserligen inte det viktiga, det var mer en ursäkt.

hur som haver. det där uppvaktandet, inte min favorit alltså. när jag gick ut gymnasiet tyckte jag att det var så himla larvigt. jag vägrade köpa nån mössa, åka vagn och sa åt mina föräldrar att om dom dök upp med plakat skulle jag vägra äta middag med dom sedan.

i samma anda var Dex förbjuden att köpa present i år. istället beställde jag födelsedagspresent åt mig själv på nätet, köpte en alldeles för dyr huvtröjja och skickade lite mer pengar till svältkatastrofen i Kenya.

har just avslutat ett tre timmars försök att söva mitt barn. Dex jobbar natt så jag var själv på det. det var både mer och mindre kul än man kan tro. ungen är ju så fruktansvärt påhittig ibland och bestämde sig för att högljutt fnittrande leka tittut och att skrattande peta mig i örat i ungefär en kvart. det går ju inte hålla sig allvarlig när den lilla skrutten skrattar glatt. mindre kul var den där halvtimmen då dens vassa fötter sparkade mig i magen konstant. rent intellektuellt så inser man ju att om man greppar fast ett ben och väser ”lägg ner nu! sov!!” inte direkt fungerar sövande. tur att den bara fnittrar åt sånt med, då blev jag petad i näsan istället för örat.

hade så när glömt bort den där blogghappeningen som jag började med. kanske dags att ta tag i det medan skrivarlusten är igång.

först måste jag bara berätta att vi har börjat ha matlag vilket innebär att på söndagar äter vi hos mina föräldrar. måndagar hemma hos oss, fredagar hos tvåan (syskon nr 2) och en gång varannan vecka sisådär hos ettan (syskon nr 1).

söndag: kanadagås jakt utan lycka. försök till röjning av huset. Dex föräldrar, moster + respektive på besök, Dex lagade mat. mandelpotatis, älgfärsbiffar med grönpeppar och kantarellsås, stekt lök, grönsallad och morötter till och min mormors rönnbärs gele. det var gott.

måndag: jobbade först på mitt vikariat jobb. Dex var med den lilla på inskolning till förskolan. vi hade matlags dag och bjöd på pasta och köttfärssås med taco smak/känsla.

tisdag: jobb, hem, potatisbullar. iväg på skördemarknad och skolskoj som vi ordnat på skolan för ungarna och deras föräldrar. det såldes fika, mjukkaka och skörden från skolträdgården.

scouterna, skytteföreningen, diverse lekar, brandkåren, klappvänliga djur (får och kalv), tipsrunda, hoppborg och förmodligen nått mer som jag inte kommer ihåg just nu.

jag tog med mig den lilla till evenemanget tanken var att mormorn skulle hålla reda på henne medan jag hjälpte till med försäljning men det behövdes inte för femteklassarna fixade biffen. vi hade väldigt tur, regnet hade uppehåll precis under kvällen.

onsdag: började sent så jag lämnade den lilla på inskolningen, direkt fötterna tog i golvet så sprang skrutten in och började vilt att leka, hade inte ens tid att vinka åt sin förälder.

på onsdagar har jag min planeringstid och jag hade bokat in ett tandläkarbesök då, inga hål men två gamla lagningar som behöver åtgärdas i framtiden.

jag hade gjort värsta missen dock, på skolan skulle jag egentligen varit på klasskonferens om en av de klasser jag har. då tar man upp och går igenom de elever som man kanske är lite orolig för inte kommer nå målen.

hemmavid var rörmokaren och fixade rör och avlopp i det övre badrummet (just nu saknar vi förövrigt helt dusch). köpte höstjacka och stövlar åt den lilla, jackan var vid provning för stor.

det finns ett ungt par som Dex och jag pratade en hel del med på cykelfesten har även dom en liten bäbis. deras är mindre än vår men har mer hår. finns förstås fler unga par med bäbisar men dessa har funderat länge på höns. av en händelse hade ettans jobb höns över.

våra kompisar ville gärna rädda dom från att bli nackade men skulle till fjällen. det innebar att jag hade varit hönsvakt en vecka.

på onsdagskvällen kom dom och hämtade hönsen som fått bo i det gamla stallet på tvåans gård under veckan. skickade även med en av tvåans tuppar.

torsdag: jobb. fullt upp hela dagen. har träningsskolan på morgonen och det är väldigt kul men svårt också, de ligger alla på så olika nivå i träslöjden men det är väl inte specifikt för bara det ämnet.

snickaren hemmavid, nu fick vi till ett nytt golv i badrummet uppe. bytte jackan. den lilla hade gått in stövlarna under dagen på förskolan, gjort en jättevurpa och skrapat upp hela näsan på asfalten. ett rejält skrubbsår mitt på nosen. kände mig ganska vissen på kvällen, förkylning på g.

fredag: hade det inte varit sista dagen på det där vikariatet så hade jag stannat hemma sjuk. mådde som en röv. kunde knappt få i mig en tugga lunch. ungarna verkade inte märka nått dock.

blir ju lite rörd när de tjurar för att det är sista gången man ska ha dom. en av treorna blev även väldigt förvånad när jag berättade att jag hade en 1 åring hemma. tyckte att jag såg alldeles för ung ut för att ha barn. jag såg tydligen ut som jag var 17.

svängde förbi bolaget på vägen hem och där tyckte de tydligen inte att jag såg ut som 17 för jag behövde då inte visa legitimation.

nämnde inte för min elev att tonårs graviditeter inte är helt ovanligt i den kommunen.

tacksam åt jag supergod köttfärssoppa hos tvåan och sen stupade jag i säng.

lördag: Dex jagade älgar och jag och den lilla klätterapan städade och tvättade. det var inte kul med min förkylning. fick ta kallsvettnings pauser.

den här blogghappeningen.. jag antar att med rubriken ”denna vecka” så skulle man kunnat fundera ut något intressantare att skriva om än.. just denna vecka men det är många av rubrikerna som faktiskt är riktigt tråkiga.

obs, barnet på bilden har inget att göra med barnet i texten.

har inget barn hemma längre, tror det är en liten bergsget. på besök hos mormodern välter ungen hundskålen upp och ner och ställer sig på ett ben på den.

dammsög igår, gissa vem som helt plötsligt står och vinglar uppe på damsugaren?

alla byttor och plåtar i varenda skåp ska ut på golvet och ställas på.

en ärvd gul gammal potta med lock har 13 månaders klumpen fått, min moster var den som använde den först. det går inte sitta många sekunder på den, nejdå det ska balanseras på den.

Ab som då har plockat uppgifter i sin artikel från the Sun och Daily Mail skriver bland annat:

Enligt uppgifter i tidningen har hon i hemlighet köpt rosa babykläder i åratal medan hon har drömt om en dotter. Alltid exklusiva märken.

– Victoria älskar sina tre söner, men vill ha en flicka som kan vara med henne när sönerna spelar fotboll, med sin pappa.

varför får inte alla barn lira boll? måste man ha snopp för det eller?

å andra sidan, varför sitter jag här och upprörs av hur kändisar uppfostrar sina barn när en miljon människor i Somalia, Etiopien, Kenya och Djibouti riskerar att dö av svält av den värsta torkan på 60 år.

idag har det varit regnigt och dant. åkte in till stan för att shoppa färg och annat och hämtade ett lass med saker, det känns som det var flera dagar sen.

några vänner åkte ut till oss under eftermiddagen för att titta på alla våra lådor. ruskigt kul att de tog sig för den utflykten. pappan tyckte förstås att det var hemskt onödigt. han tycker att vi inte har tid med sådant som vänner och kaffe drickning när det finns så mycket att göra på hus och tomt.

lägenheten i stan håller på att säljas, 1 augusti ska den nya köparen flytta in och vi får kosing. jag är så oerhört tacksam att de vänliga människor som vi ska köpa huset av är helt okej med att vänta med betalning tills vi är klara med lägenhetsaffären.

en annan sak som jag skattar mig lycklig över är mamman som bjuder oss på mat titt som tätt och ställer upp som barnpassning ofta, ofta.

jag ska försöka att skärpa mig och faktiskt recensera eller återberätta lite mer av de filmer och böcker som slinker ner, men min hjärna har känts lite stressad och jag har inte reflekterat så mycket över det jag har sett eller läst, mer som ett glidande igenom på något sätt, inget fastnar.

borde ta upp den där 30dagars listan med, fastnade lite på posten ”denna vecka”. vaddå denna vecka.. jag kommer inte ihåg vad jag käkade till lunch lixom.

kommer inte ihåg om jag berättat det här förut (seriöst, inget försök till skämt) men Dex tog för ganska länge sedan med sig hem ett test för senildemens från jobbet en dag. jag hade fel på första frågan, det var vilket år det är. då gav jag upp.

på tal om tester, skummade igenom en så kallad tjejtidning där det fanns en bunt tester, det handlade förstås om det motsatta könet och det jag skummade igenom verkade gå ut på att man genom att fylla i testet skulle lista ut vad HAN (ja, med versaler) tänkte. jag blev så trött så trött. skitfasoner, hålla på och lära ut att man ska gissa och fantisera ihop saker. vad är det för fel i att prata med varann. våga fråga.

men urk, exakt när jag skriver det här så inser jag varför, det är för att det finns sånna där tomtar som Eric Amarillo som för fram budskapet att det inte är nån ide att fråga för att alla som har kuk ändå bara ljuger för att få ligga. jag kan inte komma på nån som jag tycker är töntigare just nu. hörde en radiointervju med Amarillo för några dagar en och ville bara dö.

Amarillo och BigBrother Rodney borde gifta sig.

ja, jag såg på BigBrother, det är en skamlig last jag har. jag tycker att det är ett fruktansvärt spännande socialt experiment. hör ni så högtravande va? jo.. men lite så, lite är väl helt enkelt att det för mig liknar resten av favorit programmen, ”How clean is your house” och ”Lyxfällan”.

nä ni, sovdax nu.

det är svårt att veta var man ska börja. både inne och ute. hittills har vi ute klippt gräsmattan, krattat lite, sporadiskt petat i en rabatt, grävt upp en trädrot, klippt lite döda grenar, flyttat runt några kottar, skurat och oljat altanen, bränt upp lite skräp, samlat lite skräp i burkar, slitit upp några små björkar och brännässlor, ätit en och annan rabarber stjälk, kapat lite ved av stockar som låg och skräpade.

vi går som mest och småpetar. det händer inte så mycket stora saker än, jag vet inte riktigt på vilket ställe man skulle börja men någon stor grej heller. kapa ner några av träden som vi tänkt kanske, men då blir ju andra saker som borde göras lidande för att vi är upptagna med att ta hand om alla dessa träd.

så nu en helt orelaterad grej. Underbara Clara har skrivit ett inlägg om när foster blir barn, det har ju varit väldigt mycket prat om det på sista tiden, eller, runt omkring det i vilket fall. Clara säger väl varken bu eller bä i frågan, bara att det är en komplicerad fråga när det bara skiljer några dagar mellan att man får (med socialstyrelsens speciella tillstånd)abortera sitt foster eller att man får sätta in resurser på att rädda ett förtidigt fött barn.

jag skrev i kommentarerna att jag efterlyste fler att diskutera frågan retroaktiv abort med. det är ju även det en komplicerad fråga men enligt mig finns det människor som faktiskt inte förtjänar att parasitera samhället längre, jag pratar inte om föräldrars rätt att terminera sina barn upp till mogen ålder utan om samhällets.

nu är det väl så att jag inte tror att det skulle fungera i praktiken men hur ska man hantera de människor som år efter år bara går in för att sabotera för andra, kanske till och med skada andra och sko sig själva. fiffel och bågare som år efter år går på och aldrig någonsin vill ändra sig.

döden är nog ändå rätt strängt straff för att vara en oduglig parasit. men om man ändå vill bli av med dessa? Frankrike deporterade ju ungefär 80 000 fångar till Devil’s Island och UK var ju även dom duktiga på det där, först till Amerika och sen till Australien. kanske det kan vara något? har inte vi nån ö eller kontinent över som skulle kunna vara lämplig?

nu är det väl även svårt att lita på att ett samhälle kan vara fullständigt rättrådigt, skulle vara läskigt att vara regimkritiker med ett sådant system. var väl ganska mycket politiska fångar som fick åka iväg när det begav sig.

nä inget system är nog perfekt, vare sig det gäller abort eller straffångar.

Hylton Warburton

i veckan (eller förra veckan kanske man ska säga) har det varit mycket snack om Casey Heynes och Ritchard Gale. om ni inte vet vilka de är så är det lätt att hitta en film med de två på youtube. det är två små ungar och på filmen ser vi hur Gale går fram till Heynes och slår honom i ansiktet tills Heynes får nog, lyfter upp Gale och smäller ner honom i backen.

Heynes har blivit hyllad som en hjälte, det är nämligen så att tydligen hade detta föregåtts av år av mobbing. visserligen inte av Gale men det var Gale som fick bägaren att rinna över.

Gale påstår till sitt försvar att de som han umgåtts med sagt att Heynes hade sagt massor av elaka saker om Gale, det är även de som filmar.

jag blir så jävla less på att så väldigt många propagerar för att det är okej att slå tillbaka med våld.

trött på att vi överhuvudtaget tycker att det kan vara okej under vissa omständigheter.

jag är även sjukt trött på att vissa våldsformer mellan ungar är så normaliserade att vi vuxna inte ens ser dom. alla de där låtsasbråken som är så vanliga bland killar i grundskolan.

igår körde vi det första flyttlasset till bushen. vet inte hur Kvarken ska klara sig utan alla roliga lådor som stått i lägenheten, hen har varit riktigt nöjd med att knalla runt utmed lådorna. huset kändeslite läskigt igår. det är så otroligt mycket saker de har kvar där och det är skabbigt, exakt alla rum måste fixas på både det ena och andra sättet, tapeter, tak, golv, el, fönster, fönsterbrädor. pappan är ju dessutom negativ. hen tycker att det är en superdålig ide att vi ska köpa huset, nej för istället borde vi ta över deras hus och han och mamman flytta ut till nån sommarstuga eller dylikt. han tycker deras hus nu är för stort för bara dom och att det är för dyrt.

tomten är väldigt liten. idag ringde jag till ett av min pappas syskon som äger en tredjedel av tomten brevid där det står en fallfärdig så kallad sommarlagård, benämd som grishuset. hen har även ett nyttjanderättsavtal på marken runt om vår blivande tomt, det lät inte vidare positivt att vi skulle kunna köpa tomten eller ta över nyttjanderättsavtalet på marken runt omkring eller för den delen delar av marken. men vi får väl se.

ettan lånade sedan släpet och har idag kört en bunt saker från sin och sambons lägenhet som de nu ska bryta upp ifrån. hen har nu installerat sig hos tvåan men det är bara en tillfällig lösning. får väl se vad som händer där med.