del 5 från underlandet
kärlek är abstrakt. svårt att sätta ord på. det är som ett gigantiskt fyrverkeri av signalsubstanser som bombarderar och gör en lycklig och varm i magen. jag tror att anledningen till varför det känns abstrakt och svårt att sätta ord på är för att det täcker upp så mycket.
det handlar vilket fall om en relation. till något.
för det finns olika kärlekar till olika saker. typ.. barn, musik, husdjur, familj, partners, företeelser och till och med till saker och ting. det finns olika förväntningar, krav, behov av bekräftelser i alla de kärlekarna.
kärleken kan vara på massor av olika sätt med. trygg, omtumlande, smärtsam, gränslös, villkorsfri, uppslukande, fylld av kompromisser, ja det finns tusen grejer man kan säga om de olika kärlekarna.
för mig går inte att jämföra eller rangordna de kärlekarna med varandra för de känns ibland så olika så de är mer som skilda företeelser.
Svenska Akademiens Ordlista ger denna definition: ”En stark känsla. Böjelse för någon med en önskan om föremålets lycka och välgång. Glädje och tillfredsställelse över att befinna sig i denna persons närhet och att göra honom eller henne till lags. Innerlig tillgivenhet.”
tycker nog det stämmer ganska bra.
Hjalmar Söderberg, som jag vissa dagar tycker är kanske Sveriges viktigaste författare skrev i Doktor Glas:
”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”
så är det. det märks så otroligt tydligt i mitt jobb. barn som saknar/saknat kärlek fungerar ofta inte så bra. vissa blir utagerande.
ofta märks det väldigt väl att något saknas, det är nästan som dessa barn fått neurologiska skador på grund av att de saknat kärlek.
tänk bara på de Rumänska barnhemmen under Ceausescus tid. alla människor där som blivit psykiskt skadade av bristen på kärlek, trygghet och bekräftelse. i Rumänien finns fortfarande människor som kunde ha blivit helt normala om de fått leva under mänskliga förhållanden, men nu sitter instängda på vad man kan kalla mentalsjukhus för att de inte fungerar i samhället. de var ändå överlevarna, många av barnen dog ju rätt och slätt.
det är väl inte så konstigt att vi alla jagar genom livet i jakt på kärleken.
Senaste kommentarer