kräsen

jo jag tänkte på iko’s kommentar i mitt inlägg om ordet hen och mitt svar på den, ni som nu känner mig vet ju att jag är ganska kräsen själv, men ni som inte gör det jag tänkte att ni kunde bli upplysta ni med.

jag har svårt för en hel del människor, tycker ofta att de inte är värda min tid. jag tänker ofta att jag har nog med kompisar. att min tid inte är värd att ödslas på pöbeln.

men sen finns det en självplågande del, jag vet inte vad det är för fel på mig men ibland plågar jag mig igenom umgänge som jag verkligen verkligen mår unket av. jobbfester. släktingar som jag inte tål men ändå sitter och ler stelt åt. bröllop och andra horribla tillställningar där jag bara vill dö för att jag hatar alla och istället satsar på att bli aspackad. barndoms/ungdoms vänner som jag inte trivs med längre, men eftersom jag vet att jag inte behöver umgås med dem regelbundet, plågar mig igenom umgänge med dem på mer eller mindre deras villkor. jag blir så trött på mig själv. jag bryr mig ju inte alls om vad de tycker och tänker om mig så varför håller jag på på detta viset?

tycker det är väldigt bra att vara kräsen och kategorisk, önskar jag vore ännu mer kräsen. har inte tid med massa skit.

varför är dom smala inte feta?

Drunk Tokidoki

jag såg en Brittisk vetenskapsdokumentär från 2008 på svtplay häromveckan som hette just det.

jag tyckte den var ruskigt intressant.

tyvärr så svälter fortfarande en stor del av jordens befolkning men med de enorma mängder mat som finns tillgängligt i de länder som räknas som rika så lider idag mer människor av fetma än vad det finns människor som svälter.

trots detta verkar det finnas människor som verkar vara immuna från att gå upp i vikt.

någon gång på sextiotalet gjordes experiment med fångar, de skulle få kortare straff ifall de var med i experimentet och matades upp till extrem övervikt. grejen var den att vissa av fångarna inte gick upp i vikt (inte nog för experimentet i alla fall) trots att de matades lika mycket som de andra.

i dokumentären så gör Fredrik Nyström vid Linköpings universitet en slags ”light” version av det. ett gäng med smala människor som alla varit smala under hela sin livstid får under en månads tid äta det dubbla kalori intaget som de behöver. under den månaden får de heller inte motionera över huvudtaget och inte gå mer än fem tusen meter per dag.

personernas kroppar reagerar mycket olika på övermatningen bland annat går en av personernas basal kroppsvärme upp med 30% och istället för att faktiskt bilda fett så bildar personens kropp muskler. vissa av försöks personerna lyckas helt enkelt inte komma upp till sitt kalori mål, när de nått mättnads känsla så har de extremt svårt att fortsätta äta, när de gör så så kräks de helt enkelt.

när experimentet är över så tar det ungefär en månad innan alla försökspersoner gått ner till sin ursprungsvikt (eller väldigt nära i alla fall). detta utan att de gjort något speciellt.

forskarna (kommer inte ihåg alla namn på dom) menar att vi alla har en genetisk idealvikt som våra kroppar försöker hålla sig till. de pratade om att om man tittar på befolkningen, antar att de då pratar om den brittiska befolkningen och de förändringar i vikt som de genomgår mellan 20-40 så logiskt sett borde alla hålla sig på en diet där det diffar 7 kalorier per dag. nu gör ju verkligen folk inte det men forskarna menar då att antagligen så kämpar kroppen för att bibehålla den genetiska vikt den kroppen har.

de pratade om att genom historien så har de människor som är fetare haft en större chans att överleva genom all hungersnöd och därför är det en större sannolikhet att vi människor som lever idag brås på de människorna. när de undersökt feta människor så visar det sig att väldigt många av dem har en speciell gen. FTO genen. FTO kommer i två varianter och alla ärver två kopior av genen. De som får två kopior av en variant, 16% av vita i Europa (en av sex alltså) har 70% mer chans att vara överviktiga än de som ärvde två kopior av den andra varianten. de som hade en av varje hade 30% mer chans av övervikt.

vi kan leva väldigt länge utan mat på vårat fettlager en forskare svalt ner en väldigt överviktig person, den personen åt ingen mat på ett år och två veckor. drack bara vatten och käkade vitaminpiller. även en normalviktig person kan leva ganska länge på vatten.

de gjorde ett försök på barn där de efter lunchen först lät alla barn beskriva om de var mätta eller hungriga, alla mätta barn fick sitta och rita och varje barn fick en tallrik med smaskiga kakor som de fick välja att äta upp eller lämna, vissa barn åt automatiskt upp allt på tallriken och vissa barn brydde sig inte ett dugg om sin tallrik. varje tallrik hade en fjärdedel av barnens dagliga kalori intag.

de gjorde även ett experiment på överviktiga, först lät de personerna gå ner 10% av sin kroppsvikt och sedan lät de dem gå på en strikt diet för att bibehålla den nya vikten. deras kroppar (och hjärnor) reagerade som om de svalt. dessa personer bodde tre år på en anläggning, det skulle varit intressant att se mer om dem men jag antar att just denna dokumentär fokuserade mer på de smala.

dokumentären kom mer eller mindre fram till att vi visserligen kan göra förändring i vår vikt genom kost förändring eller motion men att kroppen aktivt kommer att motarbeta det.

jag tänker på alla som nojjar över vikten. både de som tycker de är för smala och de som tycker de är för tjocka, jag själv med för den delen.

det är ju så sjukt med ideal och hur vi många går omkring med ångest hela tiden. en annan sak som är helt sjukt är vad vi stoppar i oss, men jag skriver nog om det en annan dag.

vad jag ätit idag

del 4 från underlandet

jaha, känns som det kan bli smygreklam här. i morse käkade jag gröt jag stoppade i lite russin, lite krossade linfrö och lite solrosfrön. gröten åts med mjölk från Norrmejerier, en klick messmör och hallonsylt med kokosflingor i.

jag åt två köttbullar som låg i kylen och såg smaskiga ut. ica’s tror jag.

Chiqita banan och en bit euroshopper brie kanske kan kallas lunch.

middag var pasta, gnochi, euroshopper det med. till pastan gjorde Dex en Johnny Special, det är bacon (kotlett bacon i det här fallet, kommer ej ihåg märket men svenskt kött i vilket fall) köttbullar, grädde från Norrmejerier och mögelost. Kavli ädelost Whiskey smak på tub.

under dagen två eller tre koppar kaffe, en folköl till middagen Mariestads. minst fem stora glas vatten, kan varit mer.

en mandarin. två pepparkakor med lite mjukost på ena.

hen igen

lite töntigt är det kanske att använda hen om mamma och pappa, det säger sig ju själv vad de har för underreden.

annars då? jo men ni som känner mig vet ju vad jag har för kön, men om nån nu trillar hit som inte gör det kan gott få leva i ovisshet.

jag tycker att det är läskigt hur vi fortfarande i Sverige idag behandlar människor olika beroende på vad de har mellan benen, det läskigaste är de saker vi inte ens tänker på, att vi pratar olika med barn beroende på kön, att vi förväntar oss olika av barn beroende på kön, att kön avgör mer än yrke hur bra ekonomi en person får.

det är helt enkelt orättvist, vissa går genom livet med mycket större chans att bli utsatta för oprovocerat våld, att dö på sitt arbete att inte få vettig hjälp under sin skolgång bara på grund av deras kön. (det är alltså MÄN)

jag orkar inte dra några kvinnoexempel eftersom jag tror att patriarkatet finns och hela samhällsordningen verkar för att uppfostra tjejer och kvinnor till att ha mindre makt.

men seriöst, gå bara in i en leksaks butik eller slå på tv’n en kväll och tänk ordentligt efter.

jag försöker att tänka på det hela tiden i jobbet eftersom jag jobbar med barn och ungdomar.

hen

hen

en eller annan uppmärksam läsare kanske märkt att jag använder ordet hen istället för hon och han. (en eller annan syftar alltså till mina två läsare, hej hej på er) varför gör jag det då? nu ska jag vara lat och mer eller mindre kopiera från wikipedia.

könsneutrala pronomen är en del av ett könsneutralt språk som föreslås för att komma runt problemet att prata om människor i tredje person, när människans kön är okänt, eller om människan inte vill definiera sig som något kön, i språk där könsbestämda pronomen normalt måste användas. svenska och andra germanska språk är exempel på språk som normalt använder könsbestämda pronomen, medan andra språk helt saknar könsbestämning i sina pronomen.

i svenskan används ofta de könsbestämda personliga pronomenen han och hon, respektive honom och henne. det finns olika lösningar på hur man skall göra dessa pronomen könsneutrala.

Språkrådet rekommenderar den som pronomen för att bilda könsneutrala satser i tredje person singular på svenska. de tycker att hen inte har stöd i talspråket.

det här är inget nytt påfund som jag klurat ut, 1966 introducerades ordet hen av Rolf Dunås i Uppsala Nya Tidning. I hen-förslaget används ”hen” i subjektform precis som han/hon. i hans förslag ingår det att man ändrar ordet man till en, men det skiter jag i. tidskriften Ful (föredetta Femkul) har använt hen genomgående i sina texter, jag gillar det och när jag kommer ihåg så försöker jag använda hen när jag pratar med. det är ingen som hör nån skillnad ändå.

det är ju inte något som ersätter hon och han utan det används istället för. om någon pratar om en läkare, slöjdlärare, klasskamrat, barn som inte är könsbestämd så verkar det ju väldigt rimligt att om man då frågar om den individen istället för att först då fråga vilket kön människan i fråga har bara använda hen. eller om man i mitt fall inte vill upplysa hela världen vilket kön mitt barn, min partner och mina vänner innehar benämna dem med hen istället för hon/han.

hen är ju engelskans höna och jag tycker nog att vi är hönor allihopa.

Dex tycker jag är skitalöjlig och PK som håller på såhär.

mina föräldrar

del 3 från underlandet

min mamma är snäll, för snäll, mamman har bland annat lånat ut skitamycket stålar till en människa som hon träffat på en vallhunds kurs. jag bryr mig inte om pengarna i sig men det är jobbigt att det nu känns jobbigt för min mamma. jag tror dessutom att min mamma är grundlurad, precis som jag tror att den där stackars människan hon lånat ut pengarna till är lurad, de är nämligen för att hjälpa den människans barn med massor av rättegångs kostnader i England. ja, och allt som kan tänkas gå snett med det verkar ha gjort så enligt den där människan. min mamma har blivit väldigt mager och känner sig mer eller mindre utpressad att låna ut mer och mer pengar – för att saker inte ska skita sig. nu får hon inte låna ut mer pengar.

min mamma bakar kakor till EFS i byn där hon och pappsen bor, mamman kan känna igen alla fåglar på hur de piper och kvittrar eller hur de flyger, mamman går på vattengympa och har en kelpi som är lite små lat (för att vara en kelpi)

min mamma brukar åka till Ryssland med insamlade kläder (och annat) och försöka hjälpa ryssarna till självhjälp.

min mamma är talpedagog och hon tycker att jag sluddrar när jag pratar ibland. det gör jag säkert.

när jag var liten så hade inte min mamma blivit talpedagog ännu, då var hon småskolelärare och jag hade henne i matte när jag gick i tvåan, jag kommer inte ihåg så mycket av just matten men jag kommer ihåg att jag inte fick vara med och tjuvröka för att min mamma var lärare.

min pappa har just gått i pension, pappan är bonde så det betyder egentligen inte så mycket, han jobbar nog exakt lika mycket även om jag tror att han har lite mindre djur nuförtiden. min pappa är sjukt stressad, allt ska göras exakt nu och man ska helst ha en tre meter lång lista med saker som man gruvat ihop och som då alla ska göras exakt nu. om pappan inte har sjuttitre saker på sin lista så kan pappan mycket väl hitta på låtsas saker som han bara måste göra. det kan till exempel vara att samla in några hö strån som en maskin inte fick med sig, eller några potatisar, gärna en kilometer bort så man får dryga iväg en skottkärra en bra bit från där den egentligen ska vara.

min pappa är även han sjukt snäll, annars skulle hen nog inte låtit mamman låna ut så mycket stålar. min pappa åker fem mil enkel väg varje vecka för att hälsa på sin mamma och lösa korsord med henne i ett par timmar. pappan skämmer bort mig och mina syskon genom att se till att vi försäkrar oss och att vi har bränsle i våra bilar. på ett vis känner man sig väldigt trygg, pappa kan alltid hjälpa om man skulle hamna i trubbel, men på ett annat vis så är det svårt att själv bli stor och vuxen.

min pappa brukar trimma gräskanter utanför öppna fönster (med myggnät då) på sommar söndagsmornar.

min pappa lagar saker med gaffatejp och bindslen, ibland kanske nån bit plast. (bindslen är vad man sätter fast nötdjuren med i ladugården, tänk er ett halsband av grovt tyg) han lagar allt med det.

min pappa tror att han är en mäktig uppfinnare och författare och kan sitta och klura på bokmanus och uppfinningar som till exempel sylt som man har i flaska och spritsar ur (tyvärr slog inte hans lingon ketchup innan BoB’ squeezy sylt började tillverkas).

min pappa ska va och peta i allt som han bara kan, en gång när jag och Dex skulle grilla med mitt minsta syskon så ringde pappa och berättade att middagen skulle bli uppskjuten en timme. det hade han då överhört och bestämt sig för att hen nog behövde ringa och låta oss veta att vi skulle äta senare, inte för att pappan hade någon del i de middagsplanerna.

min pappa försöker mata alla djur så att dom blir tjocka. fåglar, kaniner, marsvin, kossor, grisar, hundar alla djur han kommer åt. utom råttorna, dom står på hans lista att utrota. jag hade takråttor när jag var mindre, han kunde ändå inte hålla sig från att mata dom lite extra. min pappa tycker att jag är tjock, ibland har han tyckt att jag är för smal, det är jobbigt. man vill bara skrika: skit i det du gubbstrutt, ta du dina gubbhatben och gnäll på nått annat.

min pappa är aldrig ledig. en sommar var pappan ledig i tre hela dagar. det var rekord.

min pappa snyter sig i pappersbitar som han stoppar i fickorna, ibland tar pappan småbitar av de äckliga pappersklumparna och stoppar i öronen som hörselskydd.

min pappa är för snäll mot sina tre syskon, jag tycker att dom utnyttjar honom. pappan har köpt loss gård och skog och mark flera gånger om. hans syskon fick alla läsa vidare medan han bara fick jobba och jobba och jobba, pappan fick inte spela fotboll när han var liten. tillslut fick pappan gå på lantbruksskola men sen fick han komma hem och köpa loss gården.

innan pappan köpte loss gården hann han vara FN soldat i Israel, kriga gick tydligen bra att få göra.

min pappa lärde sig engelska som vuxen, pappan är inte så bra på det.

jag kommer ihåg att min pappa var mycket argare när jag var liten, visserligen slåss jag och mina syskon inte alls på samma vis men då, i forntiden när vi gjorde det, då blev pappan jättearg.

båda mina föräldrar är engagerade i politik.

oftast brukar dom ringa med ungefär en timmes mellanrum och ta upp samma sak. då blir jag galen.

favoritleksaken

cthulhu

Kvarkens favorit. hen gnager på alla ben och tentakler, själv är jag lite tveksam till att stoppa cthulhu i munnen, speciellt en sådan här tovad version.

blir förbannad, börjar haila

YouTube Preview Image

hen sitter alltså och säger:

“ When women says ”no, I don’t like this” – ask her again, if she says again ”no”, ask her again. Three times.
Everytime when women says ”no, I’m not hungry” or ” I don’t wont see you right now” or ”I hate You”, she means actually ”Try harder, becouse I wonna love You!” ”

— Miss Albania, Angela Martini

jag blir så trött!!! nej betyder NEJ för helvete, det betyder jävlar i min låda inte trakassera lite mera och du får knulla.

hönsrövsmin

hönsrövsminen

jag har lärt mig ett nytt och fancy ord. hönsrövsminen, det är alltså när man putar med munnen och lixom försöker se så snygg ut som möjligt. ofta ser man denna min när folk tar bilder på sig själva med mobilen.

OBS: det är inte personen på bilderna som har skrivit brevet, men jag tyckte den var väldigt fin och väldigt rätt när jag såg den.

den är förövrigt ärligt stulen, förmodligen från Mendel som de flesta av bilderna här.

Mia Skäringer angående hönsrövsminen

min första kärlek


då kör vi på ännu en av kategorierna från underlandet

hm.. sjukt svårt faktiskt. jag kommer ihåg att när jag var liten så var man förälskad hela tiden. när jag var kanske fem eller sex hade jag en enorm crush på en mycket äldre granne. en gång när denna granne hjälpte mina föräldrar att lada ved så satt jag en hel eftermiddag och störde genom att bland annat sjunga en Carola låt som med fantasi kunde tolkas att handla om hen. jag har ingen aning om hen förstod det hela men måste i vilket fall varit sjukt jobbigt att ha mig hängandes i hasorna.

i klassen över mig fanns ett blont yrväder som hade en cykel med limpsadel vilket var sjukt häftigt, jag ville så gärna ha en sån jag med och jag ville verkligen fråga chans. en dag frågade hen om jag ville leka och jag blev så sjukt glad. först blev jag lite förvirrad för jag trodde hen menade på rasten och inte efter skolan och det tog ett tag innan jag kopplade. jag kommer ihåg att jag gav hen en massa frimärken som min mamma hade liggande i en ask när hen sa att hen samlade. jag vågade aldrig fråga chans men jag fick prova hens cykel. hen gifte förövrigt sig tidigare i år på Mallis med en av mina gamla kompisar. väldans kul.

på högstadiet så trodde jag att man var tvungen att ha någon att vara kär i och jag kommer tydligt ihåg att jag kollade igenom skolkatalogen i jakt på personer att vara kär i. när man då väl hade hittat någon att projicera sina känslor på så var man plötsligt olyckligt kär och hade helt plötsligt ett känsloliv som hette duga. min nuvarande bankomat kod består faktiskt av siffror från telefon numret till en av de som jag bestämde mig för att vara kär i. galet när man tänker på det.

min första relation var när jag var fjorton. vi var väl tillsammans i tre månader eller något sådant. efter en vecka blev jag av med oskulden. det var sex år i mellan oss och hen hade bil vilket var väldigt häftigt när man gick i högstadiet. vi åkte en massa skoter, drack bacardi – fast inte samtidigt. hen gjorde slut över telefon, visserligen bodde vi sju mil från varandra men ändå.. det var ändå bra, för då helt plötsligt så hade man ju ett enormt känsloliv, man hade blivit försmådd och kunde prata med vänner om hur sjukt dåligt gjort det var.

jag har haft ganska många förhållanden och i de allra flesta fallen trodde jag att jag var kär, vissa älskar jag fortfarande men som vänner, vissa är jag inte säker på att jag skulle känna igen fast det rörde sig om riktiga förhållanden.

det här kanske låter som en klyscha men den kärlek jag känner för Dex, ja den har jag inte upplevt förut, jag har trott att jag varit kär många gånger men det jag känner för hen är helt klart någonting i särklass.

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu